RT MN 516

Vad är det fören kod kan man undra? Jo, det är mitt nya registreringsnummer på bilen! Numera är S40:n offentligt utflyttad och har blivit tysk :o)

Hela processen att registrera om var i princip förvånandsvärt enkelt måste jag säga. Ett besök på Tüv, vilket är Tysklands bilprovning. Där hade jag tur så det ligger ett precis bredvid jobbet, m.a.o. bara att köra dit den på morgonen och hämta den på eftermiddagen. 

Nummer två var att skaffa en tysk bilförsäkring och det har väl varit en lite bökigare historia. Jag provade först med Allianz som ju är ett välkänt bolag, det visade sig att de var hutlöst dyra och notan slutade på 1600 spänn i månaden!! Jag fick ett tips av mina arbetskamrater att man kan hamna på halva priset om man använder sig av försäkringsbolag som är helt internetbaserade. Lite sådär halvrisky tycker ju jag då, men det är tydligen så man gör här i landet, och mycket riktigt pressades priset rejält.

Sedan var det bara att gå till Landratsamt (Vägverket) med alla nödvändiga papper, betala 40 euro, och sedan springa tvärs över gatan och pröjsa 35 euro för tillverkning av nya plåtar till min numera tyska bil! För 10 euro extra fick man bestämma sin egen bokstavs/nummerkombination, MN 516 kan ni ju klura på var det kommer ifrån :o)

Kan tyckas knäppt, men det känns lite som om jag har en ny bil :o)

Sköna Söndag

Jag börjar mer och mer tycka om söndagarna i Tyskland. Jag tror jag behövde en invänjningsperiod för att helt enkelt acceptera att man inte kan göra ngt på söndagar. Det är bara att ta det lugnt och relaxa! Man kan inte stressa ut och leta julklappar, shoppa eller handla mat utan det är bara att luta sig tillbaka. Jag tror egentligen att det är rent utav nyttigt.

En vanlig söndag börjar med en slö morgon, ingen idé att stressa upp, så vakna vid 9, läsa bok ngn timme för att sedan släntra upp och käka frukost. Sedan blir det till att ta itu med veckans städning. Med vita klinkersgolv i kök och badrum så är det ett måste att städa. Vartenda litet tappat hårstrå syns med härlig kontrast mot det vita golvet och ser äckligt ut där ligger, huhh... När dagens största uppgift är klar kan det bli lite bokläsning och en promenad, kanske lite bakning och TV-tittande.

Idag har det sett ut ganska precis så. Jag toppade eftermiddagen med att baka pepparkakor av den pepparkaksdeg jag så latmaskaktigt köpt på Ikea. Men man ska ju inte jobba ihjäl sig så här på helgen :o)

Med andra ord en slö skön söndag!

                                             image13

Det påslösa landet

Är det bara vi i Sverige som har ordentliga påsar i mataffärerna? Tacka vet jag Ica (eller Coop lilla pappsen) som har rejäla papperspåsar med rejäla handtag som håller och går att bära i. Överskriften överdriver lite, men vad jag menar är att här finns det väldigt dåligt med dugliga påsar. På Kaufmarkt, som är en stor matkedja, har man den amerikanska modellen, dvs papperspåsar utan handtag, mycket praktiskt, På Rewe och Edeka har dom påsar, men med veka handtag och de är i storlek som systempåsar.

Dom har helt enkelt ingen påskultur i det här landet. När Tysken (eller vanligtvis Tyskan) har storhandlat och ska packa ner sina varor, packar hon helt enkelt direkt i vagnen, alltså tillbaka i Kundvagnen!! Mycket praktiskt.... Sedan kan man ju bli lite nyfiken på hur hon sedan gör, jo hon kör sin kundvagn ut till bilen och packar sedan sina varor i små plastkorgar hon har i backluckan på. Billigt oh miljövänligt, javisst, men prakiskt, Nej!

Min teori på detta fenomen är utformningen på kassorna, dvs inget utrymme för varken varor eller packmöjligheter. Bakom kassörskan finns en litet, litet avsatt plätt på en kvarts kvadratmeter där varorna och den ev påsen ska få plats för i packning. Inte en chans, det kan jag intyga.

Jag ska kanske tipsa de tyska kassa (och kasse kanske) -tillverkarna att göra ett studiebesök i Sverige.

                                                 image12

Ehingen - Tysklands Jönköping

Ibland förundras man av landet Tyskland och man upplever mer eller mindre konstiga saker varje dag. Idag tog jag och Gustaf en tur för att öka på Ingvars plånbok lite, med andra ord en sväng till Ikea för att öka på våra glöggförråd. Bara det att åka 15 mil för glögg är ju ett fenomen i sig, och det är värt varenda kilometer, men under denna lilla resa kom dagens observation.

Vi åkte direkt från jobbet och åkte en liten, liten kringelikrokväg på väg mot Ulm. På vägen slås man av att tyskland är ett tämligen tätbebott land om man jämför med Sverige. Runt varje krök ligger en liten by med minst ett par värdshus och minst en kyrka i varje. Hur kan alla dessa värdshus gå runt? Små byar i storlek ca 500-1000 invånare med två värdshus, jag får det inte att gå ihop i mitt huvud. Antingen lever dessa stackars företagare på existensminimum, eller så är tyskarna risiga på att laga mat och måste gå ut och äta. Ett tredje alternativ är att de stackars byborna är alkoholister och sitter på krogen och dricker öl hela kvällarna...Vad vet jag...

Jag har förstått också att dom är riktigt kyrkliga här nere i syd och idag har jag åkt igenom byarnas by, Ehingen - Tysklands Jönköping. Vi kunde inte räkna till mindre än 4 kyrkor...plus en Moské! Helt otroligt! Samma fråga poppar upp i huvudet. Hur välfyllda kan kyrkorna vara egentligen?? Mer välfyllda än värdshusen?...Vad vet jag...

Julpynt

Nu har det inte blivit något inlägg på ett tag, men det kan förklaras av en Sverigevistelse. Vist kan man väl tycka att man kunde slänga in en liten skrift även då, men det blir liksom inte av. Då umgås jag hellre med Henrik, kompisar och familjen än sitter och ugglar framför datorn.

11 hela dagar har jag varit hemma i Sverige och det har varit så skönt. Några dagar har jag jobbat, men det har blivit ett par dagars ledighet där vi tagit en tur upp till Rälln också. Jag tycker jag har hunnit med en hel del under dessa dagar och jag har träffat kompisar jag inte träffat på evigheter. Jag tror man anstränger sig lite extra att träffa vänner när man bor så här lite längre bort. Det gäller ju liksom att passa på när man är på hemmaplan, men nackdelen är att det inte blir så mycket lugn och ro utan mer fläng kors och tvärs för att hinna med så mycket som möjligt. Jag har också hunnit med att umgås med en vinterkräksjuk lillebror, så jag sitter nu och ber till någon lämplig gud att bacillerna inte tar på mig. Jag har klarat mig hittills, men det är ju ingen garanti direkt.

Nu är jag tillbaka i Tyskland och ska ordna med lite julpyntning så här på 1:a advent. En ljusstake fungrade i alla fall, men nummer två har nog flytten tagit död på. Undrar om man kan få tag på sådana där små glödlampor i det här landet?? Det är ju för övrigt ett tämligen tålamodsprövande arbete att prova ut vilken av lamporna som är trasig...Det får bli morgondagens huvudvärk.

Gula säcken

Undrar om tyskarna är det enda folket i världen som låser in sina sopor? Intill huset där jag bor finns en liten inhängnad för alla soptunnor, och varje hus är tilldelat en liten container för varje sorts sopor, vilket här betyder papper, kompost och övrigt. Man skulle ju kunna tro att det inte skulle spela någon roll i vilken av husens tunnor man lägger i, men se det gör det. Varje tunna har prydligt sitt nummer angivet på locket och är försett med ett litet lås. Min nyckel passar bara till tunnorna med nummer 114. Bara det är ju tänkvärt...

Sedan kommer vi till fenomenet "gelbe Sack" - gula säcken. En gång i månaden kommer en sopbil och samlar in den gula säcken som man kvällen före har ställt ut på angiven plats på trottoaren. I den gula säcken får man lägga alla typer av förpackningar, plåt, plast, mjölkkartonger har ingen betydelse. Alla förpackningar som har den lilla återvinningssymbolen "der grüne Punkt" på sig får man lägga i den gula säcken. Det här kallar man alltså för sopsortering. För mig är inte en plåtburk och schampoflaska speciellt lika i sina materialegenskaper, men vad vet jag? Kanske återvinner man det till ngn typ av...jaa komposit :o)

Den gula säcken är en gåta, men kanske hamnar den i ett värmeverk någonstans, eller så sitter det någon lågavlönad stackare någonstans och sorterar dessa förpackningar, plast, kartong, plåt, plåt, kartong, plast, plast, plast....:o)

                                                                image11

Tjänsteresa hem

På torsdag bär det av till sverige igen. Fördelen med att jobba för ett företag som i botten är svenskägt och dessutom har sin största producerande enhet i Gimo är att man kan fixa till en och annan tjänsteresa till hemlandet. Där finns också de flesta av mina kära gamla arbetskamrater kvar och det ska bli grymt kul att träffa dom igen.

Hem till sverige kan man ju inte resa tomhänt heller. Mamma har lämnat en kort men bestämd inköpslista på Leberkäse och Strohrom. Henrik har lämnat en ännu kortare men väldigt (!!) bestämd order på minst ett ½ kg Ritter Sport Vollnuss. Till mina nygamla arbetskamrater kan man inte heller komma tomhänt. Dom har i och för sig inte uttalat någon speciell önskan, men jag vet vad som händer om man inte har ngt med sig... Där ska det helst vara sötsaker i alla sorter och modeller, och gärna av inhemsk modell. Jag har således bullat upp med Ritter Sport, Lebkuchen och en Stolle (vilket passar folket i Gimo ypperligt med tanke på namnet :o)

Den här gången blir det 11 dagar i Sverige. Det ska bli riktigt, riktigt skönt!!!


Tack Ingvar!

I lördags tog jag och Gustaf en utflykt till räddningen för alla svenskar som bor i utlandet, IKEA. Från Reutlingen har vi två närliggande städer där det svenska lilla Mekkat går att finna, Sindelfingen och Ulm. Till Sindelfingen är det något närmre, men å andra sidan håller dom på att bygga om vilket gör stället till totalt kaos. Vi beslutades oss således utan större besvär för att satsa på Ulm. Det tog oss en timme och en kvart att ta oss dit, vilket är ganska överkomligt med tanke på vårt vägval. Vi valde att följa skyltarna, vilket var ett misstag eftersom vi bor i Schwabland som motsvarar småland, dvs snåland. M.a.o. leder skyltarna oss den närmaste vägen till Ulm och inte nödvändigtvis den snabbaste...
Väl framme var det en fröjd att gå omkring bland Furhult, Bertil och Svalka. För Tyskarna och alla andra nationaliteter där ute i världen som fått äran att inneha ett IKEA måste alla namn på prylarna verkligen vara jibberijibberisch :o) Till och med köttbullarna i restaurangen heter köttbullar. Heja Ingvar, du är min hjälte!
Men det bästa av allt med att besöka IKEA är att få ta en sväng i Sverigeshopen. Där finns allt en svensk kan behöva. Ingvar brukar vara duktig på att förse oss med varor anknytna till årstiden, så ett par flaskor Blossa vinglögg, en Blossa Jubileum och en burk pepparkakor åkte ner i shoppingpåsen. Sedan finns det ju förstås alltid Kalles Kaviar, Abbas sill, Ballerinakakor och Ahlgrens bilar!
Tack Ingvar!!

Små frikadellbollar

Lyckan är gjord, och den enkla matlagningen är igen ett faktum!!
Jag var och handlade en kväll efter jobbet och stannade vid min stambutik Rewe som ligger ett par kvarter bort från där jag bor. Det var en sån där dag när man är hungrig, men inte sugen på nånting, så helt planlöst strosade jag omkring i butiken utan att veta vad jag skulle ha. Så plötsligt, mitt framför ögonen i kyldisken ligger dom; Frikadellenbällchen!!! Köttbullar, eller som dom tydligen kallar dom här i utlandet, små frikadellbollar!! Hurra!! Nu behöver jag inte längre åka flera mil till Ikea bara för att få tag på köttbullar! 500g köttbullar i samma stuk som Ica Handlarnas egna (förlåt pappa, ännu en reklamsnutt för Ica, men jag lovar nästa gång ska jag ge ett Coop-exempel :o), alltså ganska goda till och med!! Med dagens bästa fynd i matkassen bar det av hemåt för att mjölkstuva lite makaroner och steka på några mumsiga köttbullar.
Att man kan bli så lycklig över så lite! :o)

Snö snö snö

Idag har jag upplevt det första snöovädret här i Tyskland. Det började lite lätt i morse på väg upp för alpen. Regn som vanligt här nere i Reutlingen som förvandlas till snö på vägen upp. Min bil, som blivit kvar på jobbet, såg ut som en snögubbe med närmare en decimeter snö på taket när vi kom upp. Under dagen har det fortsatt men jag har inte ägnat det speciellt många tankar förutom det svärande när man springer mellan produktionsbyggnaden och det hus vi har våra kontor i. Brrrrr!!!! Med andra ord, i Sverige ett helt vanligt snöfall utan speciellt mycket dramatik.
Här däremot förvandlas trafiksituationen direkt till ett kaos. För det första tror jag inte att tysken hört talas om vinterdäck. För det andra har inte tysken hör talas om snöplog och för det tredje saknar man tydligen vägsalt och sand. Idag tog hemresan 1,5 timme!! Normalt klämmer man den sträckan på 30 minuter. Alla körde i max 40 och ok, det var halt och det snöade rätt ordentligt, men det var inte så halt och eländigt, egentligen en helt vanlig vinterväg. Halt blev det däremot när man kom till krönet och skulle försöka smyga sig utför berget. Jäklar anamma, det var bara att peta i växel nr 1 och smyyyga neråt. Jag lider med de stackarna som förmodligen fortfarande står och ska upp. Som tur är kommer man ju alltid ner!

image9

Hem Ljuva Hem!!

Hemma kommer nog alltid vara i Sverige, men där finns det ett par ställen som är hemma. Rälln kommer alltid vara ursprungshemma, även om jag inte bott där på snart 10 år. Nästa hemma är på Tunbyvägen i Västerås där halva vårat bohag fortfarande finns. sist men inte minst är ju hemma dit man åker efter jobbet varje dag och det är ju här på Wera. Man kan ju slås av funderingen vad som definierar ordet hemma? Hur som helst så  alla tre ställen trivs jag ypperligt bra, det är tur att människan är en anpassande djurart.
I morgon förmiddag bär det av till Sverige för en helgvistelsen vid ett av de hemma på Tunbyvägen! Det ska verkligen bli hur skönt som helst, och man hittar många fördelar med hemlandet när man inte bor där. Just nu den här helgen är det främsta förstås att träffa Henrik, men sedan att göra sig helt förstådd på det svenska språket, betala med Visakort, äta köttbullar och gå på Ica och köpa upp mig på ett lager med rågflingor. I helgen hinner vi också med att träffa ett gäng av mina bästa vänner, det gör det hela inte ett dugg sämre.

Dubbning

Här i det germanska landet är dom en fena på dubbning. Då är det inte så att det finns speciellt många riddare här, vet faktiskt inte om det finn en enda om jag ska vara ärlig. Även om det är titlarnas land där det vimlar av Herr, Frau, Herr Med. Dr., Herr Dr Dr och Frau Professor så tror jag riddarna är utdöda. Frau Professor tar jag nog tillbaka förresten, för så långt upp i karriären når nog tyvärr inte Frau:arna i det här landet, om man inte väljer bort att skaffa familj förstås...Men det är en helt annan histora, som jag inte tänkt skriva om idag.
Ja okej, dubbningen handlar heller inte om dubbdäck som är totalförbjudet här. Nej, jag tänker på TV och alla dubbade amerikanska filmer och serier. Ikväll visas Desperate Housewives och Grays Anatomy - Die Jungen Ärtze (som de så käckt döpt den annars suveräna serien). Här kan man höra te.x. Eva Longoria, Teri Hatcher, Ellen Pompeo och McDreamy själv, Patrick Dampsey prata rungande tyska. Man kan väl minst sagt säga att det tar bort en hel del av tjusningen, eller till och med all tjusning. Totalt, fullständigt hela skådespeleriet tappas bort i detta plötsliga språkbyte skulle jag vilja säga! Jag vet faktiskt också att Sean Connery har engelska som modersmål och kan förmodligen inte ett ord tyska mer än "Ein Bier bitte", men ändå fixar han sig igenom en hel spelfilm, på tyska, med förställd röst...Inte dåligt!

image7

Gryn och flingor

Många enkla vardagliga saker tar man liksom förgivet. För tillfället tänker jag på varor som finns i vilken svensk liten snusbod som helst, men plötsligt inte exiterar på ett stort supermarket i Tyskland. Detta enorma supermarket som har allt från grönsaker, marmelad och korv till TV apparater, cyklar och dammsugare har inte havregryn eller rågflingor!! Med havregrynen ljuger jag en aning, det fanns ju faktiskt havregryn, i minimala påsar som räcker till hela två portioner havregrynsgröt. Äter inte tyskarna havregryn och rågflingor?? Nog för att 70% av varorna i butikerna är halvfabrikat, men havregryn?? Jag är chockad :o)
Axa, ni har hela den tyska marknaden till förfogande! Ni är saknade och hjärtligt välkomna!

image5image6

Schloss Lichtenstein

Igår var vi (jag, Marianne och Bernt (mina svärföräldrar)) på en väldigt mysig utflykt till Schloss Lichtenstein. Nu är det inte ett slott i landet Liechtenstein jag pratar om utan en slottsruin som tillhör den lilla byn Lichtenstein som ligger alldeles utanför Reutlingen. Till slottet är det skyltat med en sån där brun kulturskylt, med andra ord ett utflyktsmål! Dit bestämde vi oss för att åka och titta på utsikten över början på de Schwäbiska alperna och beundra slottet självt som ser ut att vara en förlaga till någon Disneyproduktion. När man slingrat sig upp för alpvägarna och en liten liten skogsväg möts man av en stor parkering och en parkeringsvakt som kräver oss på 1 euro i parkeringsavgift. Oväntat, men varför inte? För sin euro fick man höra på en gammal plirig man med basker som spelade på sitt positiv (finns dom kvar verkligen dom där positivspelande pliriga gubbarna? Trodde de bara fanns hos Pippi Långstrump...) så det var värt varende cent :o)
Utsikten från slottet är verkligen helt fantastisk!! När vi tröttnat på att glo på utsikten från slottsträdgården gick vi tillbaka mot parkeringen och positivplinget. Där finns också en liten kiosk med lite utomhusbord där man kan få en enklare lunch. Hungriga var vi så vi beställde dagens soppa och en bratwurst med bröd. Till det en öl och en apfelschorle (kolsyrad äppeljos) till mig som körde. Ganska otroligt egentligen att kunna sitta ute, lyssna på positivspel och äta lunch i november utan långkalsonger, halsduk, mössa och vantar!

  image3   image2 

Totalt sett en bra dag!

Fredag! Visst är det väl alltid skönt och ngt lite speciellt med fredagar! Jag har ju svärföräldrarna här på besök och vi har precis avnjutit en god middag. Det blev en hemmagjord lasange med gott vin för 2,79 euro (!!). Vad tror ni ett rött vin för 25 spänn skulle kosta i Sverige?? Päronsaft kanske, men det här var tillräckligt fylligt för en lasagne åtminstone. Till efterrätt blev det lite ugnsstekta äpplen med lite kanel och socker, till detta en äppellikör och kaffe. En bra kväll med andra ord.
På jobbet har det också varit en bra dag. Lugnt och skönt. Dom flesta hade tagit dagen ledigt eftersom det blev en klämdag, så det var harmoni som rådde. Lite lugn och ro till att sitta på kontoret och plocka fram statistik och sånt man inte hunnit med i veckan. Uppe i prduktion var det inte heller ngt som behövde panikinsatser, bara lite labbprover som måste ses över och godkännas.
Till och med trafiken var lugn idag. Inte en enda vansinnesomkörning har jag sett, vilket annars är vardagsmat. Det är alltid någon dåre som kör om på ett backkrön eller i en kurva. Detta för att totalt tjäna i princip ingen tid alls, eftersom man ändå hamnar efter en långtradare som man inte kommer om trots dödsönskan. Jag har förlikat mig med den krokiga vägen och håller mig bakom vägsniglarna, trots mitt annars ganska ilskna humör i trafiken.
Ja, som titeln för dagen säger, en bra dag!

Alla helgons dag

Idag är det "alla helgons dag", vilket i Tyskland, eller åtminstone Baden-Würtenberg, betyder helgdag och ledighet. Tysklands bundesländer står inte helt eniga när det handlar om röda dagar, och jag har lyckats bosatt mig där det finns näst flest (jag tror Bayern leder ligan). Här är folket övervägande katolskt och det innebär till min fördel många kyrkliga helgdagar, ibland har man tur!!!
Igår skulle jag och Gustaf (min svenska vän, granne, kollega och bundsförvant i detta främmande land) således åka och handla lite mat, eftersom söndag = stänga affärer. Vi valde Edeka, vilket är tysklands motsvarighet till Ica Maxi, det är den enda stormarknad jag hittat där jag förstått hur pantsystemet funkar...Ehh ingenjör, jovisst men det här är ren klar antilogik... Flaskorna blev pantade och det visade sig också att det var fler än jag som tänkte panta och handla eftersom det även var lönedag. Fullständigt kaos rådde!
Efter shoppingen var vi så trötta att vi helt enkelt gick ner på stan och tog en bit mat på stamkrogen. Omelettinbakad fläskfilé med pasta och tomatsås och ett par Pils blev det. Låter som en oätlig tysk kombination, men var riktigt gott faktiskt.
Nu ska jag ta fram dammsugaren och dammtrasan för att få det lite städat här, jag får nämligen svärmor och svärfar på besök i helgen!

Det är inte alltid lätt!!

Det här med att bo i utlandet är inte alltid lätt!! Kan ju inte vara några problem kan man tycka, det är ju EU och inom EU ska ju allt vara plättans lätt att ordna. Då är det ingen som tänkt på bilen. Vad händer om man vill ta med sig bilen? Jo, den måste omregistreras om man vill ha en tysk försäkring. En tysk försäkring vill (?!) man ha eftersom den svenska bara gäller i 6 månader efter att man flyttat ut ur Sveriges land.
Jaha, vad behöver man då för att registrera om bilen och få en fin tysk nummerplåt?

1. En besiktning från TüV (tysklands bilbesiktning) - Inga problem, bara 70 euro fattigare
2. En teknisk beskrivning av bilen, som jag fått veta i efterhand att jag borde fått av TüV fast jag så tydligt som möjligt förklarade mitt ärende på bilprovningen = Återbesök på TüV
3. Pass och körkort - Har jag, inga problem om jag nu inte behöver ett tyskt körkort också, men det är ju EU så inga bekymmer...
4. Papper på bilen - Har jag också men jag hoppas dom förstår svenska.
och sist men inte minst..
5. Den tyska bilförsäkringen - Hängde ni med på detta moment 22?? Registrering kräva försäkring, men försäkring kräver tyska plåtar...Ska bli spännande att se upplösningen på detta!
och allra slutligen...
6. Hitta till "Landradsamt" som tydligen ska vara tysklands svar på vägverket - Fixat efter lång tids letning inne i centrala Reutlingen.

När man har skrapat ihop alla dessa papper och hoppas innerligt att man har med allt som tanten i luckan på Landratsamt vid förra besöket sa att man skulle ha med sig, ska man dessutom skruva loss de svenska nummerplåtarna och ta med dom med. Min spontana reaktion - Aldrig i livet, det är säkert ngn mer blankett man inte fyllt i eller papper man behöver, så är det bara att skruva tillbaks dom igen.
För tillfället är jag i färd med att skaffa försäkringen, det har hittils tagit mig fyra (5!) telefonsamtal och ett inbokat besök nästa vecka.
Det ÄR enkelt att flytta inom EU!


Ensam är stark (sägs det) och vintertid

Ensam igen efter nästan en hel veckas sällskap. Jag tror aldrig man känner sig så bedrövligt ensam och tycker sällan mer synd om sig själv än när man blir själv igen. Sånt är livet tyvärr i särboskapet....Som tur är kommer man snabbt in i de vanliga ensamrutinerna, men nog trivs jag (och mår jag) allt bättre i tvåsamheten.
Men vi har haft en skön vecka tillsammans och vi har fått riktig ordning i lägenheten. I torsdags kom ett lass med Ikeamöbler som jag så väldigt lägligt beställt hem till Henrik  skulle komma ner (han ska ju ha ngt att göra om dagarna han med...) Så nu har vi ett fint vitrinskåp, garderobsdörrar, soffbord och så en bäddsoffa till gästerna, riktigt fint blev det.

Vintertiden är här idag! Det hade varken jag eller Henrik koll på när vi kl 05.25 klev upp i morse för att hinna ut till flygplatsen i tid. När man går och lägger sig 00.30 på kvällen och ska upp i ottan uppskattas ju annars den där extra timmen som kommer till skänks i tidsskiftet. Men icke då! Vi stiger upp, varken pigga eller alerta och masar oss ut till Stuttgarts flygplats. Jag droppar av Henrik vid terminal 3 och på vägen hem hör jag dom surra på radion om att komma ihåg att klockan vridits tillbaka ett snäpp.
Vi var ju i tid i alla fall, tur att de inte var sommartiden som kom....
 

 

Vinterdäck och tom plånbok

En flytt till södra Germanien behöver inte betyda att man inte har vinter. Det fick jag uppleva i söndags då den första snön började singla ner i sakta mak. Ganska mysigt, men ändå lite tidigt kan man tycka. Södra tyskland betyder ju också en hel del berg, (alla har väl hört talas om Schwarzwald, och alla i min ålder kommer väl ihåg Schwarzwaldkliniken på TV :o) och fortsätter man ca 20 mil till söderut, börjar dom riktiga Alperna torna upp sig. Jag har bostatt mig lite sådär Svenskt lagom mitt i mellan. Jag har Schwäbische Albs till min granne, en miniversion av Alperna. Faktum är att jag har lite snirklande alpvägar upp till jobbet, som ligger på lite drygt 700 meters höjd. Det är rackarns vackert, men jag bävar lite inför den riktiga vintern...
Hur som helst vinter kräva vinterdäck! Jag hade väldans fina vinterdäck, nyinköpta förra året, men med dubb... I detta otroligt bilburna land är det förbjudet med dubbdäck, så det var bara att sälja iväg dom innan flyttlasset gick. Idag på väg till jobbet stannade jag på den lokala däckfirman, sommardäcken åker av och killen på verkstan ser bekymrad ut och häver ur sig en harang på tyska som jag verkligen inte fattar ett ord av. Efter lite gestikulerande och pekande fattar jag! Jag har under sommaren skaffat slicks...på ena kanten. Framdäcken, slutt kaputt!
Ett rackarns litet däckbyte kostade mig 4 nya vinterdäck, 2 nya sommardäck + en framvagnsinställning på Volvo.
Vintern är ljuvlig!

Vilodag

Idag är det söndag. I Tyskland betyder det fullständig vilodag!! Alla affärer, till och med Ikea, är stängda och det enda som visar livstecken är macken på hörnet. Min fråga är: Vad gör då 80 miljoner tyskar på söndagar?? Ja inte åker man och storhandlar på ngn lämplig stormarknad, eller åker till Bauhaus och köper prylar till renoveringen. Här gäller det att planera gott folk! Vill man kunna spika, då gäller det att ha spiken hemma, och vill man äta, ja, då vill det till att man har gjort sina matinköp på lördagen. Det här har ju varit en omställning för mig. Jag som inte är så mycket för att planera mat, utan åker till Ica (eller nuförtiden Spar, Kaufmarkt eller Real) och ser vad som erbjuds, men som sagt, det är bara att anpassa sig annars blir man utan käk. Räddningen är ju annars den ovannämnda macken, dom har som tur är lite nödproviant i form av frysta pizzor om man nu missat i planeringen.
Men då, vad gör 80 miljoner tyskar på söndagarna?? Ja, Beats me! Åker bil uppenbarligen eftersom tanka kan man ju. En del restauranger och fik är öppna, så kanske är det de tyskar som är som jag, dvs dåliga matplanerare som flänger runt och letar efter något öppet hak där man kan få lie mat.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0