2 x söndag

I normala fall kan helgerna och framför allt söndagarna vara lite smått uttdragna så här i ensamhetens tecken. Jag tar mig liksom inte för att åka på utflykter eller äventyr på egen hand. Den här helgen blir inte bättre i och med att det är allhelgona idag lördag = söndag = alla affärer är stängda. Min obligatoriska stadspromenad uteblir med andra ord och matshoppingen inför helgen skedde redan igår. 
Jag får gå och hänga på gymmet ett par timmar...

                                                              
Glad pumpahelg på er!


Första snön!

Åå det är ngt speciellt härligt med första snön! Det började snöa igår i Münsingen och hela dagen singlade det ner sådana där riktigt stooora flingor. Till en början var det bara slask och flingorna tinade så fort dom slagit i marken, men framåt eftermiddagen började det minsann skapas små sammanhängande vita plättar. Väl nere i Reutlingen var det ösregn som gällde, men även här övergick det i snö framåt kvällen och när jag vaknade i morse hade det lagt sig ett vitt tunnt täcke här med.
 
Tunnt kan man inte kalla snötäcket som låg i Münsingen i morse när jag kom upp på alpen, nej där hade snöskyfflar och snöslungor åkt fram ur garagen. Där låg det dryga decimetern och det var ett riktigt vinterlandskap jag kom upp till. Tur vinterdäcken åkte på i förra veckan. 

På söndag ska det bli 16 grader varmt... 

Uppdatering

Nu mina vänner är det dax för en rejäl uppdatering!!

Blått hus:
- Besiktat av Anticimex (dyrt var det, men det får det vara värt)
- Läcka i taket funnen (fan också)
- Omförhandling av priset pga av framtida takarbeten (Lyckades få ner det 30 000 i alla fall, vi är nöjda)
- Kontraktsskrivning på fredag!
- Inflyttning 2 dagar före jul (Bra tajming som alltid...)

Hösten:
- Vintertid och mörker (Nåja inte så illa, det är mysigt med tända ljus)
- Snön kommer till Münsingen i morgon säger dom.
- Vinterdäcken är påmonterade så jag ska nog ta mig till jobbet (fan också)
- Träningen går skitdåligt (mörkret gör att jag får extremt dålig karaktär, bättring kommer)

Flyttbestyr:
- Lägenheten är uppsagd
- Telefon/Internet uppsagt
- Gymkortet uppsagt (Har inget med den dåliga träningen att göra, kortet räcker till mitten av December)
- Elbolaget står på "Att göra listan"
- Flyttfirma beställd (Väntar bara på datumbekräftelse)
- Vad har jag glömt att säga upp??

Besök:
- Mina Gävlevänner var här över helgen (Urmysigt)
- Förde med sig alldeles för mycket vindrickande, men vin är gott!
- Slottsrunda på lördagen (Lichtenstein, Sigmaringen & Hohensollen hann vi med)
- Nästa besök blir sjömannen den 16:e November (En evighet dit - jag dör)

Slutt uppdatering, jag tror jag fick med det mesta :o) 

Daydreamer??

Jag tog och gjorde samma test som pysseliten , och i det stora hela kanske det stämmer, men daydreamer...inte riktigt jag kanske.. :o)


The Daydreamer
 

NBPC - The Daydreamer


You perceive the world with particular attention to nature. You focus on the hidden treasures of life (the background) and how that fits into the larger picture. You are also particularly drawn towards the colors around you. Because of the value you place on nature, you tend to find comfort in more subdued settings and find energy in solitude. You like to ponder ideas and imagine the many possibilities of your life without worrying about the details or specifics. You are in tune with all that is around you and understand your life as part of a larger whole. You are a down-to-earth person who enjoys going with the flow.


Ja, säg själva!

2 månader

Nu är det bara två månader kvar tills flyttlasset hem rullar iväg. Det känns lite overkligt faktiskt. Jag promenerade runt på stan idag och funderade över vad jag kommer att sakna med Reutlingen. Själva staden tror jag faktiskt att jag kommer att sakna, speciellt lördagarna med marknaden och den obligatoriska lunchkorven i korvmojjen på torget. Sedan självklart den lilla gågatan med fackverkshusen och småbutikerna, bagerierna i varje hörn och inte minst också positivspelaren som outtröttligt står och vevar varje lördag. Klimatet är också något jag trivs med här, som idag, en oktoberdag som startar med frost och is på vindrutorna på bilarna och som mitt på dagen övergår till strålande solsken och 25 grader - inte alls dumt.

Sedan försökte jag komma på vad jag absolut inte kommer att sakna, men där blev det svårare, hittade bara en grej: Jag kommer inte sakna språket, det ska bli så skönt att alltid göra sig förstådd igen!

Att bo i Reutlingen har jag aldrig haft ngt emot egentligen, utan vad som varit påfrestandet är avståndet hem till nära och kära. Jag längtar efter att äntligen få dela ett hem på riktigt med sjömannen, äntligen få ett liv tillsammans som bara är vårt. Jag har också saknat att bara kunna åka till vänner och hälsa på utan att planera 7 veckor i förväg, och när mamma ringer och säger att hon bakar siktkakor ta bilen, stanna till vid Ica och köpa skivbar leverpastej (ett måste till siktkakor!!) och fara dit. 

Men snart så, är det möjligt igen.

Vad ingår i hyran?

Det svaret får ni direkt: Ingenting! I alla fall om man bor i tyskland och har Dr Rall som hyresvärd. Få inte slag nu gott folk men nu ska ni få höra vad jag betalar i hyra; 650€ + 25€ (hyra för köket dom vänligt nog satt in) + 35€ (garageplats) + 150€ (Nebenkosten). Med en enkel beräkning och en eurokurs på 10 kronor gör det 8600 riksdaler i månaden. En ganska stadig hyra för en lägenhet på 70 kvm. Ja, kanske inte så mycket att fundera på kan man tycka, boende är dyrt i tyskland.

Vad som stör mig i den här beräkningen är de 150 euros som dom benämner "Nebenkosten". I den här summan ingår, håll i er: Vatten, värme, sophantering, allmän ström (I trapphuset, eller?), underhåll och städning av trappuppgång, Vintertjänst (dvs, en snöskyffel och en hink salt som ställs ut för de boende att sköta själva 10€), underhåll och ström för hissen (!! nästan den roligaste punkten av dom alla, å jag som bor på plan 1 och aldrig använder någon hiss??), kabel-TV. Men det slutar inte här, det tillkommer också en extrakostnad för garageplatsen för Haustmeistern, ström och försäkring. Otroligt!!

Att jag som bor ensam på 70 kvm, och utnyttjar egentligen förhållandevis lite ström och vatten, hamnar efter avräkning EXAKT på 150€ är ännu mer otroligt. Hur skulle det se ut för en familj på 3 personer i samma lya?? Det vill jag inte ens tänka på.

Nästa fråga är vad som ingår egentligen i de 650€ i grundhyra??? Nix, nada, ingenting, det är en ren inkomst för vår Herr Dr Rall, som jag ser framför mig sitter och pöser på ngt lyxigt kontor i Reutlingen.  

Nåväl, snart har vi vår egna lya!

Lite närmre ett blått hus

Jo det gick ju vägen till slut om än, som "Anonym" kommenterat, gick vi endast lite fattigare ur leken och att inget är klart förrän signaturen är på pappret :o) Men ett litet steg närmare är vi i alla fall. Nu ska tid för besiktning bokas och förhoppningsvis hittas inga jättestora fel och sedan är det dax för kontraktsskrivning.

Men det är mycket att tänka på och massor som måste fixas. Sjömannen och jag kom överens om att det nog börjar bli dax att skriva lista på varsitt håll när vi kommer på något nytt som måste kollas upp eller ordnas. Risken finns annars att något superduperviktigt glöms bort i villervallan. I mitt huvud är nog ännu mer villervalla som måste försöka säga upp och dona med allt som måste donas med här i Tyskland. Som tur är kan man ju språket någorlunda nu så det är tämligen enklare än att flytta hit...

   


Nästan ett blått hus

Inom budgivningens liv och leverne finns överhuvudtaget ingen etik och moral. Köparna kämpar om ett hus dom tycker om, tills det förmodligen är överbetalt, och säljaren sitter och gnuggar händerna och räknar stålar. Hm, kanske är jag något färgad av dagens händelser, och jag skulle säkert se det på ett helt annat sätt om jag själv satt med ett hus som skulle säljas.

Idag hände följande:
På eftermiddagen ringde mäklaren och meddelade att de andra som budat på huset inte ville lägga fler bud, och att vi som lagt högsta budet fått huset. Säljaren hade godtagit vårt bud och livet var frid och fröjd!! Vi hade vårt första hus!! Ett blått!! Glädjen varade tyvärr inte mer än fem minuter. Efter att jag ringt sjömannen och kvittrande berättat att vi vunnit budgivningen, ringer mäklaren upp igen. Hon har fått ett samtal från dom andra intressenterna som ångrat sig och trots allt vill lägga ett bud till. Så fastän köparen godkännt oss som köpare och budgivningen är över, kan tydligen nya bud komma in, och säljaren får bestämma om överenskommelsen om husköpet består, eller om budgivningen ska fortsätta. Den snåle och girige jäkeln ville förstås att den skulle fortsätta. Vi la dock ett bud till och hoppas att dom ger upp den här gången.

Vi behöver verkligen ett hus, ett blått

                                                                      
                                          Huset är inte runt som Muminhuset, men ack så blått :o)




Etern

Jag har en fundering. I måndags gjorde jag en taktisk överföring av pengar från mitt konto här i Tyskland till mitt Svenska lönekonto (kan det heta lönekonto förresten när det inte kommer in någon lön på det?? Jaja ni fattar vad jag menar...) Det taktiska i det hela har inget direkt med bankkriser att göra eftersom jag inte tror att Kreissparkasse Reutlingen kommer att gå i putten. Nej, det taktiska i det hela är att Euron står ganska högt och jag får mycket för dom stackars hundralappar jag för över.

Nå, hur som helst, till min fundering: Var befinner sig pengarna under dom där tre dagarna dom inte befinner sig på något av min konton?? Varför kan dom inte föras över på direkten? Vi lever ju trots allt i en tämligen digitaliserad och internetiserad värld. Jag förstår att det skulle ta tre dagar (minst!!) om det var på den gamla manuella tiden med papper som ska skickas över halva Europa, men nu??!!

Förklaringar mottages med glädje, för jag tror inte dom irrar runt i etern för att försöka luska ut var dom ska ta vägen. Men det är klart, kosmos är ju stort...det tar tid att hitta rätt adress. 

31 December

Nu är det klart! Den 31/12 2008 Avslutar jag min anställning i Tyskland och återvänder till Sveriges land! Tidigare har jag haft det sådär lite löst muntligt lovat att jag ska få gå vid årsskiftet, men det känns skönt att nu ha det på papper.

Det här sätter ju en hel del i rullning. Lägenhet, telefon, internet, allt med ett abonnemang måste sägas upp, papper från rådhuset med bevis om att jag flyttar ur landet måste fixas och inflyttningen i Sverige måste organiseras.

Min vän Pysseliten skrev idag ett inlägg om vår kära försäkringskassa, men skatteverket och folkbokföringen är nog inte speciellt mycket bättre. Jag satte mig i godan ro på jobbet och försökte ringa till deras "kundservice", och dom hade så väldigt fint bistått med ett nummer på nätsidan som man kunde ringa från utlandet. Jättebra!....Om man har en tonvalstelefon vill säga. Med tanke på att dom är tillgängliga fram till klockan 16 om dagarna har man just ingen annan möjlighet än att ringa från jobbet....där jag inte har tonvalstelefon..."Vill du prata med folkbokföringen tryck 1"...Gärna det om jag bara kunde...

Jag fick ringa min kära mamma (som inte kräver tonvalstelefon) och be henne ringa i mitt ställe.

Jag trodde i min enfald att det skulle vara enkelt att som svensk medborgare flytta in i landet igen, men ack. Tänkte att det måste väl vara lika enkelt som att flytta ut - fylla i en blankett så är det klart - icke!! Sverige tycker det ska vara enkelt att flytta ut, men inte in. Nej, jag måste infinna mig personligen på skatteverket den dag jag tänker flytta in. Tanten som min kära mor fick tag på kunde dessutom varenda lagparagraf i huvudet - ingen idé att ens börja diskutera.

Men Sweden here I come!!

I'm blue dadadidadudadidadudidadada

I have a blue house with a blue window...... Ja den låten kommer nog dom flesta ihåg. Jag gissar att det är en av sommarplågorna som härjat genom åren och som sätter sig som karlssons klister i huvudet.

Vi får väl se om det blir sanningen för oss det där med att ha ett blått hus med ett blått fönster. Hur som helst har vi hittat ett vääldigt blått objekt i Fagersta som vi håller på att buda på. 

Kan man få känslor för ett hus? ja det tror jag i alla fall, och trots att huset är blått så man blir spyfärdig, börjar jag få känslor för det. Nästa fråga är om jag verkligen har känslor för just huset, eller känslor för tanken att bo i ett eget hus. Ser jag sunt på det börjar jag luta åt det senare...

bloggnamn??

HJÄLP!
När jag väl flyttar hem måste jag ju byta namn på bloggen!! En Svenska i Germanien funkar ju inte längre då... Men vad ska den döpas till?? Förslag tages med glädje emot! :o)
Tjo!

Förändringar

Nu är allt äntligen klart. I fredags skrev jag på kontraktet för mitt nya jobb och igår sa jag officiellt upp mig här. Min nya arbetsplats och nya hemort kommer att befinna sig i raggarnas egna hemstad - Fagersta.
 
Redan i Juni tog jag kontakt med mina gamla vänner i skogen för att höra om dom hade ngt jobb till lilla mig. Det hade dom :o) Under semestern var jag där på intervju, personlighetsklyvningstest och en intervju till. Sedan har det varit ett par veckors väntan innan allt blev klart och i fredags skrev jag på. Det känns jätteroligt!!!

Inte lika roligt är det att säga upp sig. Även om jag har en viss euforisk känsla i kroppen av att fått ett jobb jag vill ha, ska flytta hem, skapa ett riktigt liv och eventuellt köpa hus, så gnager ändå ett visst vemod. Min närmaste kollega är ledsen, han säger inget, men det syns. Min närmaste chef försöker muta mig med alla möjliga medel för att få mig att stanna och fabrikschefen ser allmänt bekymrad ut. Visst känns det bra att dom är ledsna för att man ska sluta (vore ju himla trist om dom var glada....), men det ger mig på ngt viss ett sting av....vet inte  riktigt vad det är...men nästan dåligt samvete...

Nu väntar en hejdundrandes massa arbete med uppsägning av internet, telefoner, lägenhet och gud vet allt. Jag väntar bara in ett beslut på om jag får sluta til jul och sedan är det bara att sätta fart!

Framåt mot en ny fas i livet!!


Inget Lidingölopp :o(

Ja mina bloggläsare, nu måste jag göra er besvikna. Jag skulle idag ha rapporterat om gårdagens silit och hårda kamp mot kilometrarna, men så blir det inte. Det blev inget lopp. Min svägerska och springpartner blev sjuk och kunde inte springa vilket resulterade i att luften totalt gick ur mig. Jag och sjömannen tog istället och öppnade en god flaska vin, köpte en fin färsk bit rostas och gjorde oss en riktigt fin middag på fredagkvällen istället.

Det finns goda anledningar att fira och dom anledningarna kommer jag nog att berätta om i morgondagens inlägg. :o)

Istället för 15 km jogging tog vi oss en 12 km promenad. IKEA tur och retur blev det och med lite kikande på möbeljätten och lite fikande var vi borta i 4, 5 timme. En skön dag i lugn och ro som avslutades med ett besök i Torshälla hos den halvsjuke springpartnern med lite god mat och trevligt sällskap.


  


Hem imorgon!

Ja, imorgon bär det av hem till Sverige, hem till Henrik!!! Det känns som en evighet sedan vi sågs. Det måste vara en månad sedan när jag tänker efter. Ska bli underbart!! Det känns lite extra lyxigt eftersom det blir långhelg också med två hela dagar tillsammans.

På lördag är det dax också för den stora utmaningen jag laddat för hela sommaren. Det är Lidingölopp på gång...eller ja, åtminstone ett halvt Lidingölopp. Det känns som en lite mer lagom utmaning än att springa hela. Skulle aldrig komma igenom förresten så det är bra med det...

Nu ska jag packa!

Rättvisa?

Jag har just suttit och tittat på en dokumentär i två delar om Annika Östberg. Hon har nu suttit i fängelse i 27 år i Kalifornien dömd för mord. Dömd för mord fast hon inte dödat någon. Hur är det möjligt? Medhjälp till mord...kanske...hon var ju med när pojkvännen sköt dessa två personer varav en var polis, men hon mördade ingen. I Sverige hade hon fått högst ett par års fängelse kanske till och med blivit frikänd, i Kalifornien fanns två val: Erkänn mord och få livstids fängelsestraff med möjlighet till tidsbestämning, eller erkänn inte och riskera dödsstraff. Hon erkände mord och fick 25 år till livstid.

Ett antal gånger har hon ansökt om tidsbestämning för att kunna överföras till Svenskt fängelse. Senaste gången var i torsdags den 18:e september. Det blev avslag igen, nästa möjlighet att ansöka är om två år. Jag bara hoppas att det går vägen den gången. Hon har gjort sin tid, med mer än 20 års marginal.

Rättvisa är skipad säger man i Kalifornien. Var är rättvisan frågar jag. 

Grejt Britannien

                                                                               
En vecka lång har jag tillbringat i det Engelska landet. Tjänsteresa heter det, men det här har nästan varit en tjänstesemester. Resan började inte så bra med uppstigning 03:45 och ett borttappat bagage i Zürich, men väskan dök som tur var upp senare på kvällen. 

Engelsmännen måste jag säga är ett trevligt och relaxed folk. Inga tunga tråkiga möten, utan rätt skön stämning med en hel del skratt emellanåt. I den lilla konferensen deltog 9  personer av 7 nationaliteter, 2 Svenskar (eller egentligen räknas jag ju som tysk, men ändå... :), 2 Brasilianare, 1 Indier, 1 Amerikan, 1 Japan, 1 Fransman och 1 Britt. Det låter som en förlängd bellmanhistoria, men vi är ett brokigt gäng som har väldans trevligt ihop och utbyter mycket erfarenheter och hjälper varandra med att lösa diverse problem. En bra vecka helt enkelt och mycket bra ordnade kvällsaktiviteter. Tyvärr låg kameran här hemma på soffbordet så någon bilddokumentation blir det inte.

Denna lilla trip var dock kanske inte den bästa uppladdningen för mitt lopp på lördag. Mycket Lager, mycket Ale, mycket mat och ingen träning. På något vis ska jag nog ändå kravla mig igenom dom där 15 kilometrarna...

Chokladbollar

Tack Ulrika för chokladbollstipset, smarrigt. Samma tips fick jag faktiskt  konstigt nog för ett par dagar sedan av Hannah :o) Är det hösten som gjort att chokladbollrecepten börjar komma fram igen tro? Själv har jag nog inte gjort dom runda små läckerheterna på säkert 10 år minst. Jag bakade dom med 1/4 av smöret och sockret ungefär, men dom blev ju supergoda ändå! Nu står dom i kylen och stelnar lite innan jag får glupa i mig ett par.

                                                                           

Dagen har jag tillbringat på stan. Jag var ute efter ett par byxor eftersom dom jag äger är nu en aning för stora. Jag hittade inga byxor men dock ett par skor som jag också behövde. Mina Eccosar har snart gjort sitt och innan dom helt faller i bitar inhandlade jag ett par nya. Så här ser dom ut:

                                  
                           Mästerfotografen har tagit mer kort på golvet än skorna....nåväl....

Jag kunde inte riktigt bestämma mig för om dom var snygga eller inte, men till slut bestämde jag mig för att dom var det :o)
                      

Sötsug

Idag är en sån där dag när jag skulle kunna smälla i mig vad som helst. Sjukt sösugen!! Hittills har jag skött mig och inte tryckt i mig nåt förutom en kaviarmacka, men det anser jag inte gills.

Mest längtar jag just nu efter en STOR skål med lösgodis. Det är väl bara för att lösgodis inte går att få tag på i det här landet och hjärnan vill ha det den inte kan få. Mmmmm sura nappar, havrebollar, toffé, ferraribilar, salta stänger....

                                                        

UrForm

I motsats till den urkäcka tidningen IForm känner jag mig för tillfället väldigt UrForm. Om lite drygt 2 veckor ska jag släpa mig runt 15 km och hur det ska gå till vet jag idag inte. Idag var jag ut på en 35 minutersrunda med inblandad fartlek. För er som inte kan marathon.se's hemsida och träningsprogram utantill så är det i princip ett intervallpass. Man värmer upp en liten stund och sedan springer man intervaller, fast med skillnad att man joggar hela tiden med varierad fart. Jättekul, men skitjobbigt! Går det att andas upp lungorna? Jag var nära idag i alla fall.

Min risiga form skyller jag inte på något annat än mig själv. Min usla disciplin gjorde att jag inte tränade under semestern som jag tänkt utan latade mig och drack vin istället....smart när man har ett lopp att springa inom kort. Å inte lär det bli bättre heller då jag spenderar hela nästa vecka i Öldrickarnas land England. En och annan slinker nog ner, och ingen träning blir det heller. 15 km känns väääldigt långt just nu.

Och nu till något helt annat, någon som har tips på hur man utrotar blomflugor? Min stackars garderobsblomma har blivit invaderad av äckligt mycket blomflugor. Hilfe!!

                                                            
                                        Så här ser dom ut i närbild dom små äckliga djuren
                                                                

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0