Mitt huvud börjar så smått koka över av allt fix. Det har varit nånting varenda dag den här veckan och hjärnan går på högvarv för att jag inte ska glömma bort något viktigt. "Vaddå, det är väl inte så mycket" säger min verkligen förstående sambo. Nej, kan man tycka att det inte är så mycket att ringa ett eller två samtal, fylla i uppsägningsformulär och vara hemma för lägenhetsvisningar och besök av flyttfirmor, men det stjäl mycket energi. "Du intresserar dig ju inte" fick jag höra igår av den samma när han satt och surfade på hemförsäkringar och jag inte riktigt orkade lyssna. Jo, jag intresserar mig, men jag överlåter med glädje och utan kontrollbehov valet av försäkringsbolag. Skulle jag behöva bekymra mig om allt på svenska sidan skulle min hjärna med säkerhet koka över.
 
Så vad har jag kvar då?
- Bankbesök (brådskande, måste fixas inom kort)
- Papper på att jag betalt arbetslöshetsföräkring - besök hos Arbeitsamt
- Skicka in ansökan om medlemskap i A-kassan
- Besök på rådhuset för att skriva ur mig ur landet
- Väntar på bekräftelse på flyttfirma och datum - flyttplanering

Ja, jag kommer inte på något mer. Kanske har jag saken under kontroll.