Träning
Jaha då har man lyckats igen då. Ett träningspass är avklarat och jag mår så där bra som man gör efter en ordentlig genomkörare. Men varför är det så himla himla svårt att komma iväg, när man vet hur skönt det är efteråt? Det måste vara ngt genetiskt. Inte höll stenåldersmännen på att lyfta skrot (eller stenbumlingar kanske...), eller löpa runt i skogen bara för skojs skull. Nej, dom sparade förmodligen på energin tills den verkligen behövdes....för att fälla en mammut eller jogga ifrån en sabeltandad tiger lär ju inte vara ngn lek direkt. Japp, jag slår fast att det är mot människans natur att träna.
Men hur som helst så gör vi det ändå, och den främsta anledningen är väl att vi inte ska väga 300 kg och få hjärtinfarkt vid 30. Jag har faktiskt hittat ett billigt och bra gym på gångavstånd som är stort och fint och riktigt trevligt (för att vara ett gym). Dessutom kostar det den ringa penningen av 16 ? i månaden, vilket jag tycker är riktigt billigt. Där kan man i alla fall enkelt lulla omkring ett par timmar och lyfta en vikt lite då och då, och kanske blir man en vacker dag stark nog att fälla en mammut :o)
Här är gymmets käcka logga :o)
Men hur som helst så gör vi det ändå, och den främsta anledningen är väl att vi inte ska väga 300 kg och få hjärtinfarkt vid 30. Jag har faktiskt hittat ett billigt och bra gym på gångavstånd som är stort och fint och riktigt trevligt (för att vara ett gym). Dessutom kostar det den ringa penningen av 16 ? i månaden, vilket jag tycker är riktigt billigt. Där kan man i alla fall enkelt lulla omkring ett par timmar och lyfta en vikt lite då och då, och kanske blir man en vacker dag stark nog att fälla en mammut :o)
Här är gymmets käcka logga :o)
Klebeband & Büroklammer
Idag har jag lärt mig två mycket användbara tyska ord: Klebeband och Büroklammer. Visst är det väl roliga ord!!! :o) Kul, javisst, men vad betyder dessa kuliga, använbara och vardagliga wörter?? De båda skulle man nog även utan större kunskap i tyska språket kunna lista ut med en liten gnutta fantasi. Klebeband är nästan lättast, det hör man ju, ett band som klebar, tejp såklart!! Büroklammer då, kanske är lite lurigare. Det skulle ju kunna vara byråtillbehör som ett beslag eller så, men icke! Det är ett gem :oD Jag tycker det är humor på högsta nivå.
Nytt år och nya utmaningar...
Jaha, nu är det verkligen på tiden att det kommer ett inlägg. Jag kan bara skylla på att det varit Jul, NyÅr och ledighet. Jag har inte riktigt ro att sätta mig ner och skriva när jag har folk omkring mig.
Men nu är jag alltså tillbaka till ensamhet och elände. Det var med ångest i maggropen jag klev av det kycklinggula TUIfly-planet i tisdags. Då var det slut på ledigheten och bara att återvända till Werastrasse och jobbet uppe i Münsingen. De första dagarna ensam efter att ha haft så mycket folk omkring sig är alltid jobbiga, men nu börjar det återgå till det normala igen. Det konstiga är att man faktiskt vänjer sig med allt, och det ganska fort.
Kanske beror en del av ångesten på att jag före jul fått veta att min kumpan och vän Gustaf ska sluta här nere och åka hem till sverige igen. Han har förlovat sig med sin Pernilla, har fått jobb på Coromant i Sandviken och lämnar således Reutlingen. Det känns riktigt riktigt tungt att bli ensam svensk här nere, men en ljusglimt är att det letas nytt folk från sverige, så förhoppningsvis bildas det snart en ny liten svensk koloni i Reutlingen.
Nu låter det som allt går i svart, men det är bara att streta på och anta den nya utmaningen.
Men nu är jag alltså tillbaka till ensamhet och elände. Det var med ångest i maggropen jag klev av det kycklinggula TUIfly-planet i tisdags. Då var det slut på ledigheten och bara att återvända till Werastrasse och jobbet uppe i Münsingen. De första dagarna ensam efter att ha haft så mycket folk omkring sig är alltid jobbiga, men nu börjar det återgå till det normala igen. Det konstiga är att man faktiskt vänjer sig med allt, och det ganska fort.
Kanske beror en del av ångesten på att jag före jul fått veta att min kumpan och vän Gustaf ska sluta här nere och åka hem till sverige igen. Han har förlovat sig med sin Pernilla, har fått jobb på Coromant i Sandviken och lämnar således Reutlingen. Det känns riktigt riktigt tungt att bli ensam svensk här nere, men en ljusglimt är att det letas nytt folk från sverige, så förhoppningsvis bildas det snart en ny liten svensk koloni i Reutlingen.
Nu låter det som allt går i svart, men det är bara att streta på och anta den nya utmaningen.
