Ensam igen efter nästan en hel veckas sällskap. Jag tror aldrig man känner sig så bedrövligt ensam och tycker sällan mer synd om sig själv än när man blir själv igen. Sånt är livet tyvärr i särboskapet....Som tur är kommer man snabbt in i de vanliga ensamrutinerna, men nog trivs jag (och mår jag) allt bättre i tvåsamheten.
Men vi har haft en skön vecka tillsammans och vi har fått riktig ordning i lägenheten. I torsdags kom ett lass med Ikeamöbler som jag så väldigt lägligt beställt hem till Henrik  skulle komma ner (han ska ju ha ngt att göra om dagarna han med...) Så nu har vi ett fint vitrinskåp, garderobsdörrar, soffbord och så en bäddsoffa till gästerna, riktigt fint blev det.

Vintertiden är här idag! Det hade varken jag eller Henrik koll på när vi kl 05.25 klev upp i morse för att hinna ut till flygplatsen i tid. När man går och lägger sig 00.30 på kvällen och ska upp i ottan uppskattas ju annars den där extra timmen som kommer till skänks i tidsskiftet. Men icke då! Vi stiger upp, varken pigga eller alerta och masar oss ut till Stuttgarts flygplats. Jag droppar av Henrik vid terminal 3 och på vägen hem hör jag dom surra på radion om att komma ihåg att klockan vridits tillbaka ett snäpp.
Vi var ju i tid i alla fall, tur att de inte var sommartiden som kom....